Probiotika kan bidra till att antidepressiva fungerar bättre

Depression och depressiva störningar är en av de vanligaste psykiska hälsoproblemen i Sverige. Det uppskattas att ca 5 % får diagnosen årligen.

Vid depression kan antidepressiva läkemedel ibland hjälpa dem att känna sig som “sig själva” igen, och kanske undvika en nedåtgående spiral av depressiva symtom. Tyvärr så har de ibland vissa biverkningar, och heller inte alltid önskad effekt. Men behandlingen kan ha en osannolik allierad – probiotika.

Sambandet mellan tarmhälsa och mental hälsa kallas för the gut-brain-axis (tarm-hjärna-axel). Systemet är ett dubbelriktat kommunikationssystem  mellan mag-tarm kanalen och centrala nervsystemet. Detta invecklade nätverk involverar tarmfloran och spelar en avgörande roll i regleringen av olika kroppsfunktioner, inklusive matsmältning, humör och till och med beteende.

En nyligen genomförd studie av forskare från universitetet i Basel har visat att probiotika kan stödja antidepressiv behandling när de föreskrivs som tilläggsbehandling. Forskarna analyserade data från 41 deltagare som använde antidepressiva läkemedel. Deltagarna tog antingen probiotika med flera stammar eller en placebo utöver sin vanliga behandling. Forskarna mätte mikrobiomet i tarmen och använde neuroavbildning för att upptäcka förändringar i tarm-hjärnaxeln. Medan depressiva symtom minskade hos alla studiedeltagare, var det en starkare minskning av symtomen i gruppen som fick probiotika jämfört med placebogruppen.

Forskarna noterade också att tillförseln av probiotika bibehöll den mikrobiella mångfalden i tarmfloran och ökade förekomsten av Lactobacillus-arter (som inte sågs i placebogruppen). Denna ökning av Lactobacillus var förknippad med en minskning av depression- och ångestsymtom, och även positiva förändringar i hjärn-områden som är involverade i emotionell bearbetning. Dessa förändringar skedde endast i probiotika-gruppen.

Probiotika och antidepressiva fungerar de tillsammans? Tidigare studier har visat att patienter med depression uppvisar en dålig balans mellan bakterierna i tarmen, men även matsmältningsbesvär. Denna studie stöder tidigare studier som visat att probiotisk behandling kan bidra till att förbättra depressiva symtom, genom att positivt påverka tarmens mikrobiota (som inkluderar biljoner mikroorganismer som finns i tarmkanalen).

Vilken probiotika är bäst mot depression? Mer forskning behövs. Men vissa studier visar att bakterierna Lactobacillus Helvitica Rosell-52, Bifidobacterium longum Rosell-175 och Lactobacillus Rhamnosus hjälper till att förbättra humöret hos friska individer, och kan motverka både depression och ångest.

Proffstips: Stöd mikrobiotian i tarmen genom att införliva prebiotika i dina måltider, dessa livsmedel ger fibrer så som inulin, vilket matar de “goda bakterierna” och ökar mångfalden av dem. Syrade grönsaker som till exempel Kimchi, men även kokt kall potatis, okokta havregryn, gul kiwi, grön banan, kikärtor är några exempel på livsmedel som “göder” en god bakterieflora.

Sammanfattning: Din tarm och hjärna är intimt sammankopplade och kan påverka varandra i allra högsta grad. Det finns en anledning till att du kan känna obehag i din mage när du kämpar med ångest. Personer med stark depression kan dra nytta av läkemedel mot depression under en tid, men ibland räcker inte konventionella behandlingar till. Tidigare studier visar att depressions-symtom är förknippade med en obalanserad koppling mellan tarm och hjärna. Denna nyligen genomförda studie belyser de potentiella fördelarna med att använda probiotika som tilläggs behandling för att förbättra depression.

Dela gärna till någon du tror kan ha nytta av infon, och följ mig gärna på FB.